Om Jorden

Jag har tidigare skrivit i den här bloggen att det finns ganska många Youtube-klipp som hävdar att Jorden är ihålig och andra som hävdar att den är platt. Det är ofta mycket långa filmer, ibland med tjusiga bilder och bombastisk musik, men nästan alltid med en speakerröst som pladdrar på, ostrukturerat och långrandigt och ibland så okoncentrerat att man undrar om personen rökt gräs innan han satte på inspelningen.

Nu var jag elak. Nåja, det var inte mitt syfte. Mitt syfte var att nämna att det finns ytterligare en typ av Youtube-klipp angående Jorden.

Vi vanliga människor anser att vi bor på utsidan av en sfär (planeten Jorden) med fötterna riktade mot medelpunkten i denna sfär, och att utanför oss finns ett ofattbart stort universum med ett ofattbart antal ofattbart stora himlakroppar.

Detta är fel, menar somliga. I själva verket bor vi på insidan av en sfär, med fötterna riktade utåt, och i mitten befinner sig universum.

Hur kommer det sig då att vi tror att vi bor på utsidan av en sfär i ett utspritt universum, när vi i själva verket bor på insidan av en sfär omkring ett koncentrerat universum?

Jo, det är eftersom ljusstrålarna kröker sig, så att det vi ser är en synvilla. Någon försöker bevisa detta genom att visa att om vi zoomar in mot horisonten med en filmkamera så kan vi se saker som befinner sig bortom horisonten. Beviset är inte särskilt övertygande men vi lämnar detta så länge.

Begrunda nu tanken en stund innan vi fortsätter.

Vi måste inse att det som vi skapar teorier och matematiska modeller kring inte är hur universum ÄR, utan hur våra perceptioner av det ser ut. Det kan mycket väl vara så att våra perceptioner är mycket mer begränsade än vi tror, och att det kan finnas andra uppsättningar perceptioner som upplever världen på helt andra sätt. Det vet vi för närvarande inget om.

Visst, vi kan säga att det vi ser är ”verkligt” eftersom vi ser det. Men det enda vi säkert vet är att det åtminstone är lika ”verkligt” som våra ögon.

Vad vi ser är ett materiellt universum som innehåller olika föremål och en del energi. För att orientera oss där använder vi matematik för att ange avstånd. Vi måste ha en startpunkt för att överhuvudtaget veta att vi finns i en fysisk rymd, sedan kan vi ange var andra punkter finns och då använder vi oss av det som kallas ett koordinatsystem. Eftersom det vi ser är ett tredimensionellt universum är det naturligt att lägga tre koordinater. Fram-bak, höger-vänster och upp-ner. Sen kan vi orientera oss rätt bra. Hur hittar jag till tunnelbanestationen? Två kvarter fram, ett kvarter till höger och en trappa ner. You can’t miss it!

Men bevare mig väl, det är inte alls nödvändigt att göra så! För en enkel jordytetraskare är det mest praktiskt men ser vi på Jorden som helhet blir det en annan sak. Där använder vi det som kallas ett polärt koordinatsystem. Det består av två riktningar och ett avstånd. En utgångspunkt måste vi alltid ha, det får bli Jordens medelpunkt. Vi har en riktning som vi kan kalla norr–söder, eller latitud, och en som vi kan kalla öster–väster, eller longitud. Men de är inte avstånd utan vinklar! Vinklarna står angivna på kartan.

Den tredje koordinaten kan vi tillsvidare bortse från, eftersom det är avståndet från Jordens centrum till Jordytan, som är ungefär detsamma runtom. Men det är just denna som blir intressant när vi ska avgöra om vi bor utanpå eller inuti en sfär.

Tänk på att vi pratar om våra perceptioner och inte om hur världen ÄR. Hur varseblir vi världen? Vi upplever att vi bor på utsidan av en sfär, men alternativisterna menar att vi bor inuti en sfär och att det andra är en synvilla. Men, Gudsigförbarme, tänk efter. Vad är perceptionerna om inte en synvilla?

Hur förflyttar vi oss från utsidan av Jordytan till insidan? Vi gör ett matematiskt trick. Vi inverterar den tredje koordinaten, avståndet till mittpunkten. Då blir oändligheten till noll, och noll blir oändligheten. (En matematiker skulle hävda att ingen av dessa storheter finns, de är bara ouppnåeliga gränsvärden, men så nogräknade behöver vi inte bli).

Nu har vi inverterat avståndskoordinaten. Då har vi genast universum i mitten (det samlas kring noll och inte kring oändligheten) och vi bor på insidan av en sfär!

Observera att ingenting har ändrats vare sig hos världsalltets uppbyggnad eller hos våra perceptioner av det. Så visst, ni som säger att vi bor inuti en sfär har helt rätt. Ni också. Jag kan också invertera en matematisk storhet, men än sen? Ingenting ändras. Ingenting har åstadkommits.

Snacka om bagatell.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>